And it's good to here your vocie
Godmorgon.
Mardröm som vanligt, fast jag kommer bara ihåg en del. Jag och Sandra i en bergochdalbana, röd och svart. Längst bak. Hann nätt och jämnt knäppa fast oss innan vi åkte nedför den första backen. Sandra skrek sådär högt så det ilar i kroppen, jag blundade och hörde hur spåret gnisslade. Skitläskigt. Katterna åkte med dem framför oss. Sen kom M och hans nya in i drömmen, satt och snackade massa blaj, la på. Stod sen och tvättade tre mössor. Under hela drömmen var jag rädd, iakttagen. Sen vaknade jag.
Dagen blir fylld med skola - projektarbete. Ska gå igenom vår lilla hemläxa som vi i gruppen hade. Blir nog bra. Sen efter arbetet blir det hem och läsa läsa läsa. Jag måste läsa. Om jag är duktig och läser kanske jag åker och träffar Daniel! Var ett tag sen nu.. Blir ingen långvisit iallafall, men en stund är alltid trevligt.
Svar på kommentar - M, jag saknar alla knäppa minnen med dig jag också, VI var unga och dumma båda två, alla tre faktiskt. Jaa Öland var så himla mysigt :) Vi får ses någon dag?
Nej nu ska jag fortsätta min frukost! Puss
Ja det måste vi göra:)
